Anne-Berit Lavold – definitionen av en viking
Under arkeologins dag i slutet av augusti var Anne-Berit Lavold på besök på museet för att föreläsa om runfynd från Birka, i ett sidospår under föreläsningen berättade hon om ursprunget till ordet ”viking”.
Då just det är en fråga vi ofta får av våra besökare, vill vi dela med oss av Anne-Berits efterforskning av ordet viking, till alla er som inte kunde vara här och lyssna på hennes föredrag.
I detta blogginlägg kommer ni få svar på frågorna: Vad betyder ordet viking, och var kommer det ifrån?
Vet du verkligen vad en viking var?
Vikingatid räknas från cirka år 750 till år 1050.
Ordet viking
Det äldsta skriftliga belägget finns i en anglosaxisk-latinsk ordbok från sent 600-tal där ordet viking översätts till pirat. Det anglosaxiska ordet wicing motsvaras av latinets pirata (sjörövare). Ordboken finns i tre bevarade avskrifter, troligen är originalet samtida.1
Varifrån ordet kommer tvistar de lärda fortfarande om. Flera teorier har lagts fram:
- att vikingarna lurpassade i vikar för att där invänta skepp att överfalla.2
- att ordet skulle komma från fornengelskans wîc som betyder köpstad och som ursprungligen kommer från latinets vicus som betyder by, alltså att många vikingar var köpmän.3
- att de första sjöfarare som seglade västerut för att röva kom från en plats som hette Viken, ett område utanför Oslofjorden och Bohuslän.3 Efterledet -ing betyder ’tillhörighet’ och kan här visa på ett inbyggarnamn. Detta -ing är en av våra äldsta ortnamnsefterled och bildades före vikingatid.4
- att ordet skulle komma från när roddarna efter en mycket lång sträcka (ca 1200 årtag, ca 8 km) måste byta roddare eller sida i båten. Detta kallades för vika som betyder ’skifte, byte’.5
- att ordet kommer av vikja ’vika, avvika’ alltså en som lämnar landet eller gör en resa till främmande land.6
Här är exempel på ordets förekomst på våra runstenar:
I Härlingtorp i Västergötland har en mor rest en runsten över sin son. ”…Denne vart död på västervägar i viking” (…Sá varð dauðr a vestrvegum i vikingu.Vg 61). Inskriften ger belägg för att en man for i viking vilket även en skånsk sten visar där en man ”dog norrut i viking”. (…er norðr varð dauðr í víkingu. DR 334).
På en gotländsk runsten har två bröder rest en sten över sin far som ”hade farit västerut med vikingar”. (…Hann var [v]estr farinn með vikingum. G 370). Tydligen ansågs denne man inte vara en viking utan han följde med vikingar.
I Bro i Uppland har en kvinna rest sten över sin far som ”var landvärnare mot vikingar”. (aR vaR vikinga vorðr. U 617) Här menas att vikingar var något man skulle värna sig mot.
Ett tidigt belägg för ordet viking förekommer i ett anglosaxiskt skaldestycke som heter Widsith nedskrivet på 900-talet. Dock anses berättelsen vara äldre, från 500–600-talet.7
Jag var med hunner
och med reidgoter,
med svear och med götar
och med syddaner.
Med Wenlum var jag och med väringar.
och med vikingar.
Ic wæs mid Hunum
ond mid Hreðgotum,
mid Sweom ond mid Geatum
ond mid Suþdenum.
Mid Wenlum ic wæs ond mid Wærnum
ond mid wicingum.
I Anglosaxiska krönikan nedskriven på vikingatiden förekommer ordet wicinga flera gånger.
Ett exempel är från år 982: 8
Här i detta året kom upp i Dorset
tre skepp med vikingar och härjade i Portland.
Her on þys geare comon upp on Dorsætum
.iii. scypu wicinga hergodon on Portlande.
I Snorre Sturlasons Konungasagor får vi veta följande: 9
Yngve Alreksson var en höst kommen
från viking till Uppsala och var då mycket känd
Yngvi Alreksson var þá enn eitt haust kominn or víkingu til Uppsala, ok var þá hinn frægsti
Yngve blev tydligen vid sin hemkomst känd och beundrad. Troligt är att män som kom tillbaka från vikingafärder, med spännande berättelser och kanske med rikedomar, aktades högt och Viking blev även ett uppkallelsenamn. Viking som personnamn är inristat på ett tjugotal runstenar.
Att ordet viking var likställt med sjörövare vittnar flera texter om. Här är några exempel:
Ingvar den vittfarne
I slutet av 1030-talet drog Ingvar den vittfarne österut med drygt trettio skepp och 700 man. På resan blev de överfallna av ”vikingar”, troligen bysantinska trupper, som anföll med grekisk eld, eld som sprutades ur ett kopparrör. Elden kom från petroleum och brann även när det hamnade i vatten. Ett skepp brann upp. Ingvar besvarade elden med brinnande pilar så att alla fiendeskeppen blev till aska.
Här är meningen som syftar på de som överföll Ingvar: 10
Och när vikingarna märkte, att de mötte motstånd,
En er víkingar fundu, at fast var fyrir,
Från Landnamsboken (isländsk berättelse som beskriver befolkandet av Island): 11
Men när han (Harald hårfager)
vände tillbaka från väst,
träffade han på öarna vikingar,
både skotska och iriska, som
härjade och rånade överallt.
En er hann (Haraldr inn hárfagri)
fór vestan
slógust í eyjarnar víkingar
ok Skotar ok Írar ok
herjuðu ok ræntu víða.
Från Knytlingasagan (Isländsk saga som berättar om Danmarks kungar, kung Knuts ättlingar), kapitel 29: 12
Medan Harald hein var kung över Danmark,
blev oseder lindrigt straffade,
både för inhemska folk och vikingar,
som då härjade i Danmark,
både kurer och andra österlänningar.
en meðan Haraldr hein hafði verit konungr yfir Danmörk,
þá höfðu litt verit hegndir ósiðir,
bæði innanlandsmönnum ok víkingum,
er þá herjuðu í Danmörk,
bæði Kúrir ok aðrir Austrvegsmenn.
Från Knyttlingasagan kapitel 38: 12
Kung Knut säger till Egil efter att Egil har härjat hela sommaren:
Du handlar ont,
när du gör dig till viking,
på hedningars vis,
det vill jag förbjuda dig
Þá tekr þú ílt ráð upp,
er þú gerir þik at víkingi;
er þat heiðinna manna háttr,
vil ek þat banna þér.
Från Harald hårfagers saga: 13
Solve var sedan en stor viking
i lång tid
och gjorde ofta stor skada
på kung Haralds rike.
Solvi var siðan vikingr mikill
langa hriþ
ok gerþi optliga mikinn skaða
a riki Haralldz konvngs.
Sigurd Jorsalafari 14
I början av 1100-talet reste den norske kungen Sigurd Jorsalafari (Jerusalemfararen) på korståg söderöver. Utanför Spanien stred han mot ”vikingar” vilket har visat sig vara muslimska morer som hade erövrat Iberiska halvön.
Som kuriosa kan nämnas att tillnamnet Jerusalemsfararen hade blivit förvanskat. Dåtidens människor ”översatte” namnet Jerusalem som de uppfattade det till hästgårdarna, jor ’häst’, –salir ’gårdarna’.
I SAOL står det ’fornnordisk sjöfarare’ och i SO står det ’fornnordisk sjökrigare eller sjörövare’ 15.
I både det anglosaxiska och de skandinaviska språken betydde viking sjörövare. Det hade ingenting med just nordbor att göra. Visst kunde några välja att dra iväg som vikingar/sjörövare och plundra, men det var en liten del av befolkningen. Det första skriftliga belägget för ordet är från 600-talet och ordet har säkert använts lång tid innan dess. Det är flera hundra år innan tiden för vår vikingatid. Att ordet idag används allmänt om människor som levde på vikingatiden är totalt felaktigt. Vikingatida människor eller människorna på vikingatiden är mera korrekt att använda.
Noter:
1 Fell, C.E. Old English Wicing: A Question of Semantics. Proceedings of the British Academy 72, 1986 s.295-316
2 Harrison, D & Svensson, K. 2007. Vikingaliv. Värnamo. s. 10
3 Harrison, D & Svensson, K. 2007. Vikingaliv. Värnamo. s. 11
3 Palm, Rune. 2010. Vikingarnas språk. 750-1100. 2. uppl. Stockholm: Norstedts. s. 16
4 Svenskt ortnamnslexikon, red. Wahlberg, M., Uppsala 2016. s 155
5 Daggfeldt, B. 1983 Vikingen roddaren. Fornvännen 78, s.92–94. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1983_092
Mees, Bernard. 2012. Taking turns: linguistic economy and the name of the Vikings
6 Askeberg, F. (1944): Norden och kontinenten i gammal tid: Studier i forngermansk
kulturhistoria, Almqvist & Wiksell, Uppsala.
7 Widsith. https://sv.wikipedia.org/wiki/Widsith
8 The Anglo-Saxon chronicle volume 5 MS. C, redigerad av Katherine O’Brien O’Keeffe 2001
Cambridge s.85
9 Sturluson, S. 1993. Nordiska kungasagor. D 1. Ynglingasagan. Översättning Johansson, K. G. Stockholm. S.43
10 Yngvars saga víðförla 1912:20-21 https://www.snerpa.is/net/forn/yngvar.htm kapitel 6
11 Landnámabók del 1, kap. 11
http://heimskringla.no/wiki/Landn%C3%A1mab%C3%B3k_-_Fyrsti_hluti
12 Knyttlingasagan kapitel 29 och 38 https://heimskringla.no/wiki/Knytl%C3%ADngasaga
13 Harald hårfagers saga https://heimskringla.no/wiki/Harald_h%C3%A5rfagres_historia Kapitel 13
14 Palm, Rune. 2010. Vikingarnas språk. 750-1100. 2. uppl. Stockholm. s. 57
15 Svenska akademiens ordböcker. www.svenska.se
Runstenstexterna är hämtade från Samnordisk runtextdatabas http://www.nordiska.uu.se/forskn/samnord.htm.
Besök Birka Vikingastaden
Än är inte säsongen på Birka slut utan du har fortfarande möjligheten att höra mer om Birkas unika och fascinerande historia på plats. Missa inte den spännande den tillfälliga utställningen ”Begravd på Birka” på museet, där du får lära känna tre gravar och utforska rekonstruktioner av dess gravföremål.
Res dit med båt på natursköna Mälaren – förboka din båtbiljett för garanterad plats ombord.
Dela gärna dina foton från Birka med hashtagen #birkavikingastaden eller om du har återskapat ett föremål från Birkas gravar #birkareenactment
