Birkabloggen berättar om nya upptäcker i stadsvallen
Tänk dig en lång jordvall, nästan två meter hög, slingrandes genom landskapet. Bakom en palissad patrullerar vakter med pilbåge eller spjut i hand, utkikstorn höjer sig över ingångsportarna. Bakom detta försvar hörs ljudet av stadsvimmel. I Birkabloggen sammanfattar vi den senaste forskningen om vikingastaden. I detta inlägg kan du läsa mer om Birkas stadsvall.
Detta visste vi sedan tidigare om Birka
Hur stor var staden Birka egentligen? Det är en utmärkt fråga som behöver ett klart svar innan vi kan besvara många andra frågor om Birka: hur många kunde få plats i staden? Hur slutade Birka som stad? Kunde man ta sig in till staden från alla väderstreck? Ju mer man funderar desto mer vill man veta, och för att besvara detta måste vi börja med stadsvallen – gränsen mellan stad och öppet landskap.
Bildtext: Stadsvallen i miniatyr
För att få en idé av hur stadsmuren såg ut kan man besöka det som vi kallar ”stadsvallen” som finns på norra sidan av ön. Idag finns bara hälften av den vikingatida stadsvallen kvar, resterande har blivit bortplöjt av medeltida bönder långt efter att Birkaborna hade övergivit staden. Frågor som arkeologer har ställ sig är, när kom stadsvallen till? Direkt när staden etablerades eller långt senare? Förändrades den under de år staden var aktiv? Eller har den alltid sett likadan ut?
Den synliga delen av stadsvallen i norr har undersökts ett antal gånger, med början på 1800-talet. Hjalmar Stolpe, som var den första som utförde ofantliga undersökningar på ön hittade fina lämningar inuti den stadsvall som finns kvar idag. Han hittade bland annat spikrester som var utlagda i form av en båt, något som tolkades som en båtgrav (nu kallad grav Bj 1137), men det skulle även kunna vara en del av ett bröstvärn. Arkeologiska forskningslaboratoriet på Stockholms universitet också utfört utgrävningar av den synliga stadsvallen och de kom fram till spännande resultat: Den första stadsvallen etablerades på 700-talet och den sista påbyggnadsfasen skedde mellan 886–890-talet. Frågan är då – hur långt sträckte sig stadsvallen i landskapet? Har den överplöjda delen förflyttats allt eftersom Birka blev en plats med större betydelse och möjligtvis fler invånare?
Bildtext: Den synliga stadsvallen idag. Till vänster har vi stadsytan och till höger har vi de omgivande gravarna i Hemlanden. Rakt fram finns på andra sidan vattnet finns den mäktiga vikingahallplatsen, Hovgården.
Birkas landskap skannas med radar
Arkeologer har tidigare fått indikationer på hur långt ut stadsvallen gick, genom att göra smärre undersökningar med naturvetenskapliga metoder. Något som har kunnat ge arkeologer en bättre överblick över vilka vikingatida lämningar som har plöjts genom århundradena, är den georadarundersökning som gjordes för ett par år sedan. En georadar skannar marken likt en ubåt som letar efter strukturer på sjöbottnen, bara att denna teknik kan leta efter arkeologiska strukturer under marken – arkeologer kan alltså upptäcka gravar, husgrunder och mycket annat utan att gräva som sökmetod.
Bildtext: Se hur Birkas stadsvall (röd linje) har bytt plats i landskapet, från tidigt 700-tal till sent 900-tal. De vita runda prickarna representerar vikingagravar och de kantiga markeringarna stadsbebyggelse.
Genom att skanna Birkas överplöjda landskap kunde många okända lämningar upptäckas, bland annat den yngre stadsvallen, som korsade tvärs igenom ängsmarken och förenade sig med borgvallen en gång i tiden. Dock kunde man också lokalisera en äldre stadsvall som sträckte sig ända ner till hamnen – alltså var Birka mindre i storlek från allra första början men växte i storlek genom åren (mer om Birkas tidigaste år kommer presenteras i ett annat blogginlägg).
Nu äntligen, har de första spadtagen gjorts vid den överplöjda stadsvallen! Två undersökningar som gjordes mellan 2018 och 2019 tar upp berättelsen om den försvunna stadsvallen. Resultaten publicerades för ett par år sedan – nu vet vi att det hela slutade med eld!
Bildtext: Stockholms Universitet gräver efter den försvunna stadsvallen år 2019
Resultatet av utgrävningarna på Birka
Den stadsvall och vallgrav, som är idag utjämnad med marken, dateras till sent 900-tal. Dateringen av den överplöjda stadsvallen var möjlig genom att jämföra ett tvärsnitt av andra vallar i det vikingatida Skandinavien – jämförelserna stämmer väl överens med 980-talets vallar. Resultatet från de senaste undersökningarna, av den överplöjda stadsvallen, påvisade även att stadsvallen var upp till 6 meter bred. Hur hög den var förblir en gåta osagt, dock har det funnits en mindre vallgrav utanför, för att göra jordvallen mer försvarbar i det flacka landskapet.
En stadsvall med en vallgrav skvallrar om en förväntan på hot utifrån. Detta stämmer väl överens med Birkas övriga lämningar, som vittnar om att Birka blev mer och mer upprustat under 900-talet – staden hade alltså vi den perioden en stor hotbild. Fyndet av en väl försvarbar stadsvall kan även få oss att fundera, om detta kan vara ett bevis för att den verkliga gästingången inte var via svarta jordens hamn, utan istället via landvägen. Gästande besökare kanske var tvungna att vandra över gravfälten och komma österifrån för att få tillträde till staden.
”…i jämförelse med exempelvis Hedeby så är de hamnlämningar som hittills kunnat påvisas i Svarta jordens hamnområde relativt blygsamma. … Brygglämningar finns där så visst har viken använts, men var det verkligen huvudingången, eller var det ’personalingången’? Rent dramaturgiskt är vägen från Korshamn och Kugghamn genom Hemlanden helt rätt väg att närma sig och stiga in i Birka med tanke på det sätt som befästningsverken är komponerade i landskapet på Björkö.” – Sven Isaksson, Sven Kalmring & Lena Holmquist 2020
Men den kanske mest uppmärksammade upptäckten, är det faktum att även stadsvallen brann ner vid slutet av 900-talet! Precis som borgen och Birkas soldathus, Garnisonen! Slaggrester av bränt järn och förkolnade rester av byggnadsmaterial hittades vid lagret för den senaste stadsvallen. Detta betyder att både Birkas försvar vid utkiksposten, soldaternas bostad och stadsgränsen förmodligen har brunnit ner vid samma tidpunkt, vid slutet av 900-talet – har även staden satts i brand?
Bildtext: Förkolnade rester av en del av det nedbrända försvaret
Hittades något mer som berättar om Birkas sista dagar? Ett litet beslag i silver med guldbeläggning kom upp till ytan efter över tusen år i jorden. Stilen på smycket var identisk med de föremål som var populära bland elitsoldaterna och handelsmännen och -kvinnorna under 900-talet. Dessa österländska föremål vittnar om de starka kopplingar Birka hade till vikingatida knutpunkterna i österled, ner till Konstantinopel och längre bort till stäppnomaderna i Asien. Det här beslaget har antingen hängt på ett soldatbälte som dekoration eller gjorts om till ett hängsmycke – kanske bröts det av vid en häftig attack på staden?
Bildtext: Ett guldglimmrande fynd som hittades vid stadvallens undersökning år 2018-2019
Birka Vikingastaden – premiär 6 maj
Birka Vikingastaden har säsongspremiär den 6 maj 2023. Då får du möjlighet att höra mer om Birkas unika och fascinerande historia. Missa heller inte den spännande utställning ”Begravd på Birka” som finns på museet. Res dit med båt på natursköna Mälaren – förboka din båtbiljett för garanterad plats ombord.
Dela gärna dina foton från Birka med hashtagen #birkavikingastaden
