Vilka bodde i vikingastaden?
Var det lokalbor eller utlänningar som bodde i vikingastaden Birka? Var alla som bodde där vikingar? Nu har prover från labbet kunnat identifiera ett antal gravlagda utifrån dem platser de växt upp i. Det verkar som att vikingalivet lockade eller tvingade in människor från både när och fjärran. Nu kan vi avslöja specifika begravda personer som hade flyttat flera mil för att komma till Birka eller de som bara bodde ett stenkast bort.
Birka lockar handelsfamiljer och hantverkare
Antalet personer som bodde i vikingastaden var mellan 700–1000 stycken, och de allra flesta sysslade med hantverk och handel, medan andra var krigare. Eftersom resorna till de större rikena i öst och väst blev allt fler, växte sig bosättningen till en stadsliknande plats – till det unika Birka, ett latinskt namn för Björkö. Ordet Birka sägs även betyda ’handelsman’ vilket staden lockade till sig. Bosättningen på ön växte sig till en intensiv handelsplats vid 700-talets mitt och blev som störst till 900-talets slut.
Tidigare har arkeologer studerat vissa gravföremål och jämfört dessa med föremål från andra platser. På så sätt kan man gissa hur folk kan ha flyttat på sig under vikingatiden. Till exempel har ett föremål klassats som ett finskt spänne, eftersom utformningen är vanlig bland spännen i västra Finland; det är ett ringspänne med fasade kanter och vad som ser ut att vara två kuber i varsin ända på ringen. Ringspännen var vanliga klädesspännen som man hade för att hålla manteln på plats över axlarna. Ett av målen med en laborativ studie, som vi strax ska gå igenom, var att ta reda på om de gravlagda med finska spännen verkligen hade ett finskt ursprung.
Bildtext: Ett typiskt finskt ringspänne från grav Bj 1053.
Foto: Eva Vedin, Statens Historiska Museer CC-BY
Studie visar var Birkas begravda kom ifrån
För några år sedan samlade några erfarna forskare prover från ett flertal utgrävda gravar på Birka. Det var från individer som hade kremerats, blivit nedlagda i kistor eller i möblerade stora kammare. För att se var Birkaborna kom ifrån, jämförde forskarna isotoperna hos de gravlagda med berggrunden i Mälardalen. Isotoper är beståndsdelar i ben och emalj som kan, vid rätt jämförelse, med stor sannolikhet ringa in den plats personen växt upp och levt vid. Vad du äter och dricker från en plats ”färgar” nämligen av sig i kroppens beståndsdelar – på så sätt kunde forskarna spåra individernas ursprung till en mer exakt plats utan att använda sig av DNA. Forskarna tolkade resultatet så här: 14 stycken individer hade ett lokalt ursprung medan de andra 20 st hade sina rötter längre bort.
Läs om när vi avslöjade Birkaflickans härkomst
Bildtext: En av museets modeller av staden.
De icke-lokala människorna på Birka
Besökare från Danmark?
Borg 1997 – Kistgrav, man ca 50 år
Bj 585 – Kammargrav, kvinna? ca 20–39 år
Studien visade att två personer hade härkomst från regionen vid dagens Danmark och Tyskland: En gravlagd (Bj 585), förmodad kvinna, som begravdes med ett litet skrin i jellingestil (dansk vikingastil), och en man som begravdes under Birkas borgvall. Mannen i den så kallade Borggraven (hittad år 1997), dog i 50 års åldern, vilket var en ganska hög ålder vid den här tiden. I graven fanns även en Tatinger-kanna (en missionskanna från Frankerriket), silke, tyg och en häst i fotändan och några matkärl. Han begravdes i mitten av 700-talet och sedan markerades platsen för kistan ut med en vit rest sten. Än idag står den på samma ställe mitt i borgvallen.
Nyinflyttade från Finland?
Även två vuxna män och en yngre man hade inte heller vuxit upp i Birka och hade ursprung långt ifrån Mälardalen; de hade ursprung från norra Sverige eller västra Finland:
Bj 496 Kammargrav, man ca 20–39 år
Bj 855 Kammargrav, man ca 20–39 år
Bj 962 Kistgrav, man ca 15 – 19 år
De äldre männen begravdes med vapen och en standardiserad utrustning som var vanlig i Birka och i andra vikingabosättningar längs vattenvägarna i öst. För att komma till dessa handelsplatser i Österled, reste de – med avresa från Birka – genom Finska viken.
Bildtext: Gravarna med norrländskt eller finskt ursprung: Bj 855, bj 962 och bj 496.
Närbelägna grannar
En del individer visade sig ha kommit ifrån Mälardalens närhet, och det var dessa gravar:
Bj 114 Kremering
Bj 512b Kistgrav, man? ca 15–19 år
Bj 638 Kistgrav, kvinna ca 20–39 år
Bj 644:I Kammargrav, man, ca 20–39 år
Bj 770 Kistgrav, barn 7–11 år
Bj 804 Kistgrav, man, ca 20–39 år
Bj 841 Kistgrav, kvinna, ca 20–39 år
Bj 930 Kremering
Bj 946 Kammargrav, kvinna? ca 20–39 år
Bj 1036 Kistgrav, barn 7–11 år
De lokala människorna på Birka
Forskarna kunde även ringa in de som troligast bott i Birka eller i Mälardalen större delen av sina liv. Dessa personer hade liknande gravformer som de övriga och hade även begravts intill de personer som hade ursprung långt bortom staden.
Bj 643 Kammargrav, man? ca 20–39 år
Bj 793 Kistgrav, barn 1-6 år
Bj 967 Kammargrav, kanske kvinna? mellan 20–39 år
Bj 1015 Kremering
Föremål från fjärran
Så här långt tycks det verkligen som att gravföremålen pusslas fint ihop med studiens labbresultat på de gravlagda! Men det som är särskilt intressant, är när det dyker upp resultat som man kanske inte förväntade sig; Några andra individer som hade begravts med finska ringspännen eller andra föremål med finsk-östliga kopplingar, visade sig vara födda eller ha levt länge i Birka:
Bj 644:II Kammargrav, kvinna ca 20–39 år från Birkas elit, var begravd med ett finskt ringspänne och en börs med beslag likt eliten i sydöstra Europa
Bj 834 Kammargrav, kvinna ca 20–39 år, med ett finskt ringspänne
Bj 954 Kammargrav, kvinna ca 40 – 59 år, med ett finskt ringspänne och ett orientaliskt spänne
Bj 1053 Kammargrav, man 20–39 år, med ett finskt ringspänne
Kort sagt, studien visade att det inte går att sätta ett direkt likhetstecken mellan särskilda föremål och personens ursprung. Kan detta betyda att lokala personer med hög status fick exotiska prylar från fjärran land, som exempelvis Finland? Eller kunde ”finska” gravföremål tyda på en andra-generationens-invandring från Finland till Birka?
Men ena foten i Finland och den andra i Birka?
Den sistnämnda graven, Bj 1053, visade sig vara både lokal- och ickelokal Birkabo; den gravlagda hade värden från både Mälardalen men nordväst, likt de gravarna som vi nämnde ovan (Bj 855, Bj 962 och Bj 496). Mannen begravdes med pilar, en sköld och en kniv innan graven överöstes med jord till en bred gravhög i någonstans i Hemlandens gravfält (idag är det oklart exakt var graven hittades).
Stor inflyttning från öst
En ny DNA-studie visar att Mälardalen, därav Birka, fick två stora inflyttningar av folk under forntidens slut: De flesta av migranterna kom från öster, mestadels från de baltiska och slaviska länderna. Detta går hand i hand med Birkas föremål: Stilen på spännen och utrustning har till större del östliga influenser medan västerländska föremål inte tar lika stor plats.
De två stora inflyttningarna
Vid 700-talets början kom den första stora vågen av nyinflyttade, strax innan vikingatidens början, sedan var det ett uppehåll av massinflyttning på ett par hundra år. Det var då som Birka utvecklades till en stor handelsplats. Sedan när Birka upphörde strömmade främmande folk in i Mälardalen igen. De flesta i Sigtuna, staden som tog över handeln efter Birka, hade östlig härkomst.
Alltså, många från öst migrerade till Skandinavien före och i slutet av vikingatiden, dock kunde forskarna dra slutsatsen att barn med dessa migranter var ovanligt. Detta skulle kunna ha många olika förklaringar: att det var människor som valde att leva i celibat, präster? Eller handelsmän och deras fruar? Eller slavar?
Vi ska djupdyka i det senaste inom forskningen om vikingatidens slavar i kommande blogginlägg.
Bildtext: Grav 1053, visade ha en finländsk men även en lokal härkomst.
Läs artikeln om isotop-undersökningen av Birkaborna.
Läs mer om DNA-forskningen.
Birka Vikingastaden – premiär 2023
Birka Vikingastaden har säsongspremiär den 6 maj 2023. Då får du möjlighet att höra mer om Birkas unika och fascinerande historia på plats.
Missa heller inte den spännande den tillfälliga utställningen ”Begravd på Birka” på museet, där du får lära känna tre gravar och utforska rekonstruktioner av dess gravföremål. Res dit med båt på natursköna Mälaren – förboka din båtbiljett för garanterad plats ombord.
Dela gärna dina foton från Birka med hashtagen #birkavikingastaden eller om du har återskapat ett föremål från Birkas gravar #birkareenactment
