Idag ska vi titta på en mörkare del av livet under vikingatiden. På 900-talet levde en liten flicka i Birka. Vi vet inte hennes namn, men från hennes rika gravgåvor har vi lärt oss en hel del. Vi tror till och med att vi har en god uppfattning om hur hon såg ut. Vi kallar henne ”Birkaflickan”, och det är henne ni kan se ovan.
När Hjalmar Stolpe grävde ut kistgraven Bj 463 skrev han lite kortfattade anteckningar om den. Vi kunde se att barnet hade fått med sig väldigt fina gravgåvor. Man hittade ett förgyllt spänne, vackra glaspärlor som hade en kärna av silver eller guld, ett nålhus gjort i ben samt en kniv. Detta var dyrbara föremål som pekar på att hennes familj troligtvis var förmögen. Senare undersökningar har visat oss att Birkaflickan troligtvis kom ifrån Danmark eller norra Tyskland.
Barnadödligheten på vikingatiden var väldigt hög. Det är sannolikt att Birkaflickan dog av en sjukdom som lätt hade kunnat botas med modern medicin. Trots att vikingatiden är berömd för vikingarnas våldsamma leverne så var det farligaste perioden ens barndom. Knappt hälften av alla barn som växte upp under vikingatiden fick leva till vuxen ålder. Resten dog unga av vanliga sjukdomar. Det var även farligt för modern att föda barn, och att dö i barnsäng var inte ovanligt.
På senare tid har Birkaflickans utseende rekonstruerats av skulptören och arkeologen Oscar Nilsson. Idag finns hennes kvarlevor och rekonstruktionen utställda på Historiska Museets vikingatida avdelning. Idag har hon fått ett nytt namn, nämligen ”Disa”.
Varmt välkomna ut till Birka! Där kan våra guider berätta mycket mer om Birkas unika och spännande historia.
Arkeolog: Anton Amlé
Foto: Gabriel Hildebrand, SHM
