Det finns över 3000 kända runstenar i Skandinavien. Runt 2500 av dessa finns i Sverige. En av dem finns idag på Björkö.
Runstenar har man rest i Skandinavien långt innan vikingatiden. Den äldsta vi känner till är den s.k. Kylverstenen från Gotland som är daterad till 400-talet e.Kr. Faktum är dock att innan kristendomen kom till Skandinavien så var det ganska ovanligt att man reste runstenar. Det finns absolut förkristna runstenar, men den överväldigande majoriteten av runstenarna är kristna monument.
Nästan alla runstenar börjar på samma sätt. Det är en (eller flera) personer som har rest den här stenen till minne av någon de kände. En vanlig formel är: X reste denna sten efter Y. Gud bevare hans/hennes själ.
Så på ett sätt fungerade stenarna som minnen över människor man mist, men de hade väldigt ofta ett annat syfte också. Runstenar restes ofta vid platser där många människor kunde se dem, t.ex. vid vägar och vid broar. Detta var ett sätt för personen som reste stenen att visa upp sin prestige, makt och rikedom. Ibland restes de även för att markera äganderätt till marken (Tips: kolla upp Jarlabanke).
Runstenen på Björkö är tyvärr idag i flera fragment. Dessa fragment har hittats under ett flertal utgrävningar i Birka och i Björkö by och har på senare tid kunnat pusslas ihop tillsammans med runologer. Idag finns den att beskåda på Birkas museum ute på Björkö.
På grund av hur fragmenterad runstenen är så är tyvärr ristningen inkomplett, men från vad vi kan utläsa ser vi att även denna sten har blivit rest till minne av någon.
× þorst… … …stain × rais… … -str– …-… …uk × eftiR × ¶ …tunba… × … × a… …R… …ain ×
Detta är hur texten ser ut i Samnordisk runtextdatabas. Om vi översätter den till modern svenska och tolkar de fragmenterade orden och namnen så får vi följande översättning:
”Torsten [och]… sten reste… [efter] Estrid(?)… och efter… tunba… Östen(?)…”
Vilka Torsten och Estrid var lär vi nog aldrig få veta. Vad vi kan veta om dem är att de troligen levde på Björkö under andra hälften av 1000-talet, dvs. efter att Birka hade övergivits. Den här dateringen har vi fått genom att datera stilen som använts på stenen.
Om namnet Östen är korrekt tolkat är det mycket intressant. Vi känner nämligen till en runristare vid namn Östen som tros ha ristat ett flertal runstenar i mellersta Sverige vid den här tidpunkten. Vad ordet ”tunba” betyder är det ingen som vet. Det är faktiskt helt unikt för denna runsten, så det är bara att tolka på!
Varmt välkomna ut till Birka! Där kan våra guider berätta mycket mer om Birkas unika och spännande historia.
Arkeolog: Anton Amlé
Foto: Gabriel Hildebrand, SHM
